att njuta den milda höstsolen.
Fåglarna har tystnat,
bara kråkorna bryter tystnaden
med sitt hesa kraxande.
Den ljumma luften bär i sig själv
på något som gör oss sorgsna,
det luktar avsked.
De färggranna löven på marken
kan inte höja stämningen.
Det har redan funnits så många avsked.
Inte länge kvar sen lägger sig
en skir rimfrost på morgonen
på buskar och träd.
En del döda löv skänker han
små vackra spetskanter.
Lättnad kommer med första snön
som täcker allt tröstlöst och smärtsamt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar