Tid

Det finns så mycket tid eller rättare sagt så många sätt att dela in tid.

Nutid, dåtid, framtid, klocktid, ställtid, skoltid, semestertid, rusningstid, väntetid, orostider, fredstider, sorgetid, sommartid och vintertid. Vi delar in tiden med hjälp av klockor i i sekunder, minuter, timmar, dagar, veckor, månader och år.

Vi har tidsbrist, gott om tid, snålar och ödslar med tid. Vi sparar tid och lever rätt i tiden eller beter oss otidsenligt.  Alla har vi en tid att relatera till. Men vad är tid?

I morse gick jag runt i vårt hus för att ställa om tiden! Det enklaste var klockan bredvid sängen, Den är enklast att ställa om tiden på eller rätta till den så den stämmer något sånär med fröken Ur (finns hon fortfarande?). En liten skruv på baksidan av urtavlan som vrids antingen åt höger eller åt vänster beroende på vilken tid man vill ha. Föredömligt!!!

Därefter kunde jag konstatera att klockan i den digitala termometern håller rätt tid utan åtgärd för den har stått på vintertid hela sommaren. Att ställa om den tiden är svårare. Om jag trycker på knappen med namnet "Set" rullar siffrorna i en rasande fart åt ett håll som jag kanske inte vill att de ska rulla åt. Därför rör jag aldrig den knappen, klockan får gå på vintertid, eller "normaltid" året runt. Så mycket matte begriper till och med jag att jag kan dra av en timme på tiden. Det kräver ingen större tankeverksamhet!

I vardagsrummet står "Selma" en Moraklocka som vi har ärvt av svärföräldrarna. Den har stått i deras diverse hem och den har tickat och slagit timmarna och den har stått still allt beroende på hur känsliga ägarna var för tillfället när det gäller tidens "gång" och framför allt slagverkets toner. Selma flyttade hit till oss för ett antal år sedan och har stått still sedan dess. Vi har lagt små kilar under hennes fötter så att hon ska stå alldeles vågrätt, Vi har dragit upp hennes urverk, vi har försökt med allt men Selma vill inte gå, Synd för tickandet känns rofyllt trots att det är ett tecken på att tiden går. Därför kan man säga att Selmas tid står stilla  vilket ju i och för sig är sympatiskt.

Köksklockan är en personlighet av hög rang. Inköpt för en mycket billig peng hos Clas Olsson gick den perfekt ett tag för att sedan stanna och inte röra sig ur fläcken med eller utan nya batterier. Därför reklamerade jag och fick en ny, likadan. Samma sak hände med den. Jag reklamerade och fick en ny, likadan. Den som hänger på väggen nu har gått perfekt tills för ett par dagar sedan då batterierna visst var lite dåliga. Sekundvisaren hakade upp sig mellan kvart i tio och tio minuter i tio. Den hoppade fram och tillbaka mellan strecken på urtavlan och tiden stod still trots att den rörde på sig. Ett rätt så tankeväckande fenomen men inget man kan lita på i längden. Därför fick jag byta batteri och nu går klockan rätt så rätt. Exakta tider har vi inte så stort behov av längre. Om vi ska någonstans så är vi alltid ute i så god tid att någon minut hit eller dit inte spelar någon roll.


Sen har vi då det jobbiga med den digitala klockan på spisen. För att ändra tiden på den behöver man
ha gått en särskild kurs. Maken lyckas ibland efter många tryck på knapparna och några fula ord. Den klockan stannar ALLTID vid minsta lilla strömavbrott och då är cirkusen igång igen. Efter senaste avbrottet har den då stått på sommartid med någon minuts felvisning men den har tickat fram sina röda siffror i en jämn takt. Nu behöver den då justeras till vintertid igen och maken ska resa bort några dagar och hinner säkert inte att ställa om klockan innan han far. Därför får den klockan visa sommartid ett tag till! Ett är säkert jag rör den inte!!!

Samma envisa ur finns på micron men den har vi inte ens brytt oss om att försöka ställa in på någon tid alls därför att den egentligen inte behövs i köket där vi har en analog köksklocka på väggen och en digital på spisen.









Och med detta kommer jag fram till min egentliga fråga: Hur många klockor har man egentligen behov av i ett hushåll? Och till vad behöver vi dem?  Är tiden verkligen så viktig att man behöver denna ständiga påminnelse i form av olika ur?



Jo, jag behöver en klocka bredvid sängen, en klocka som talar om för mig vilken tid det är när jag vaknar. En liten egenhet jag har. Det är enda gången jag verkligen har behov av en klocka. Sen kan det vid några sällsynta tillfällen vara bra med en väckarklocka. Den står i normala fall undangömd i hyllan, bakom några böcker. För vem älskar en väckarklocka? Inte jag!

Sen behövs nog köksklockan så vi kan hålla koll på tiden något så när och inte missar den när det är något viktigt. Men annars?

Tiden är ett mycket relativt begrepp och vi upplever tidens gång olika beroende hur gamla vi är. Vem av er som är, som jag, lite till åren kommen har inte upplevt att tiden går mycket snabbare nu än när man var yngre? Barn däremot har all tid i världen!

Klockor eller tidsmätare är gamla i människans historia. Varför förstår jag inte riktigt. Solen går upp och solen går ner, dag följer natt, årstid följer på årstid. Det märks och känns. Varför detta behov av att mäta det?

Själv lever jag numera oftast utan tidsmätning. Jag vaknar när jag har sovit färdigt, jag äter när jag är hungrig, jag går och lägger mig när jag blir trött. Däremellan utför jag mina sysslor i den takt jag orkar eller tycker om dem. Min tid är inte längre pengar. Visst blir det ibland några "måsten" men i det stora hela är ingenting en belastning, bara jag får tillräcklig med tid till att utföra det. Men visst känner även jag av att tiden går och jag blir, som alla andra, inte yngre men det är inget som har med ställtid eller klockor att göra, det sker i ett större tidsperspektiv. För så är det, tiden lider och vi med den!

Därför önskar jag er alla en underbar solig höstsöndag med tid till vila och återhämtning!