söndag 28 februari 2016

Drömmen om livet på landet

Jag är född i en liten by och har tillbringat de första sex åren av mitt liv där. Det fanns alla möjliga djur runt omkring mig och jag var vän med alla utom med gässen. Gåskarlen älskade att jaga små barn och nypa dem i benen, därför gick jag hellre en stor omväg i stället för tvärs över allmänningen där gässen betade.
Ända sedan dess har jag närt en dröm om ett liv på landet. Resten av min uppväxt bodde vi i utkanten av en liten stad med naturen inpå knuten, men något riktigt lantliv var det inte. Jag fick visserligen följa med till en bondefamilj och hjälpa till där, men egna djur, förutom en tax, hade vi inte. Katter var inte att tänka på eftersom min mor var allergisk mot dem. Visserligen tog jag hem ett par "övergivna" kattungar en gång men dem fick jag gå tillbaka med redan efter en timme för mor min gick inte att känna igen, uppsvullen som hon blev i hela ansiktet! Mamma älskade höns och hade så gärna velat ha några. Det ordnade jag en påsk genom att köpa två små kycklingar åt henne  Hon blev visserligen jätteglad men även kycklingarna fick jag lämna tillbaka för de lämpade sig inte för ett liv i villa.

Vilka djur skulle det då finnas på min drömgård? Jo, först och främst höns. För äggens skull men
också för sällskapets skull. Jag gillar höns!
 När jag var liten hade prästen i prästgården, där vi var inhysta, höns och en folkilsken tupp. Denna tupp flaxade upp på mitt huvud och hackade på det. Detta efterlämnade en rädsla för allt som flaxar ovanför mitt huvud men det mesta av denna rädsla har jag kommit över. Idag skulle ingen tupp kunna skrämma mig!
Vilka höns jag skulle ha? Eftersom det finns svenska lantraser som är rödlistade, dvs de hotas av att dö ut som art, så måste jag ju satsa på en av dem. Hedemorahöns är visserligen inte längre akut utrotningshotade, de har blivit populära, men de är både snygga, ger lagom stora ägg och är goda ruvare. Så, Hedemorahöns skulle jag välja.

Sen anser jag att en gård behöver ha några får, både för att de är trevliga att ha att göra med, och för att de små lammen är det näpnaste man kan tänka sig och för ullens skull. Sen vill jag inte tänka på vad som kan hända med de små baggarna som man inte lyckas sälja! Värmlandsfår är den ras jag skulle välja. De förekommer i flera olika färger, är trevliga och blir lätt tama, de är duktiga betesdjur och äter sly och de ger en ull som finfibrig och som lämpar sig väl för olika slags hantverk. Värmlandsfår skulle det bli!

Om jag nu ändå ska ha djur som ska hålla slyn borta och som inte är så kräsna med maten så kan jag ju lika gärna ha några getter också. Varför? Jo, getter är förnöjsamma vad bete och foder anbelangar, de blir tillgivna och sällskapliga, de är smarta och charmiga och ger mjölk till chevreost. Fast där är jag lat, den osten köper jag hellre färdig och låter killingarna dricka mjölken. Vilken ras? Jämtgetter, några stycken bara, det skulle räcka! Jämtgeten är frisk och blir lätt tam och social. Den nöjer sig med skogsbete på sommaren och tål även snö och kyla.





Vad är väl då en riktig gård utan mitt favoritdjur, efter hönsen förstås, nämligen kon? Ingenting! Kor ska man ha. Kor är mycket sociala, tillgivna, lugna och snälla, de älskar att bli kliade i pannan och att man pysslar om dem och de luktar gott. Just det, jag tycker att kor luktar gott! Nu blir jag lika lat med kossorna som med getterna, kalvarna ska få vara med sina mammor och dricka sig otörstiga så mycket och så ofta de vill. Om jag vore ung och stark skulle jag nog kanske satsa på att åtminstone mjölka en ko och någon get, men nu? Man kan ju drömma förstås men även mina drömmar innehåller ett uns av realism! Därför får det bli fjällkor på min drömgård. Fjällkon är också utrotningshotad och då passar det ju bra om kalven får behålla mjölken så att arten växer i antal. Näst efter min barndoms kor, den gråbruna rasen som betar i alperna och som jag fortfarande tycker är den vackraste, är nog fjällkon den som jag tycker står sig bäst i konkurrensen om vilken kossa som är snyggast.

En gård utan häst är ingen gård. Jag ska ha en brukshäst som kan göra allt möjligt, dra vagnar,
hjälpa till att plöja, hämta timmer i skogen, som jag kan rida på osv. Den bästa hästen till det är den nordsvenska brukshästen. Inte bara för att den är stark och allsidig utan framför allt för att den är snäll och lugn och tålig. Två sådana bruntar skulle sitta fint!






Fjäderfä förutom höns behövs, för på min drömgård finns naturligtvis en liten damm och där måste det bara simma några ankor och gäss annars är det en totalt bortkastad damm. Finns det ingen damm får jag väl gräva en, inga problem. Men vilka fjäderfän vill jag då ha? Ankor är trevliga djur, det har jag tyckt sen tidig barndom. Svensk blå anka är en vacker ankras, så det får det bli. Sen vet jag inte hur många, men det ger sig tänker jag.



När det gäller gässen är jag fortfarande, efter alla dess år, kluven. Jag tycker ju att de hör till men en ilsken gåskarl skulle störa min idyll. Jag kanske kan ha några gäss utan karl? Fast då får jag inga gässlingar och alla gåskarlar är kanske inte ilskna? Om det ska bli gäss måste det bli en skånegås för rättvisans skull. Den är nämligen också hotad!



Så där ja, då är hela menageriet klart, nu behövs bara gården! Där kan jag leta runt länge på nätet och hitta pärlor men också ruckel. Om jag nu ändå håller på med drömmerier så kan jag önska mig exakt hur den gården ska se ut och var den ska ligga. Inga problem! Ett lagom stort boningshus som ligger på en höjd med utsikt, det vill jag ha. En tillräckligt stor ladugård och ett stall, en lada till vinterfodret, en hönsgård där hönsen är säkra för höken när jag inte är med, ängsmark till kossorna att beta på, vall till vinterfodret och lite åker till potatis och morötter, skog så jag har ved till vintern och bete till får och getter, en damm eller en bäck som jag kan dämma upp åt gäss och ankor, en inhägnad köksträdgård till allt jag vill odla och där vissa djur inte är tillåtna och en blomsterträdgård runt huset, där både människor och husdjur som hund och katt får vistas fritt. Precis så ska min drömgård se ut! Här kan jag inte lägga till någon bild för den drömgården har jag inte riktigt hittat ännu, men drömma kan jag!
Så länge håller jag tillgodo med trädgården runt vårt hus där både blommor och grönsaker trivs, klappa katten, längta efter en ny hund och sikta på att eventuellt skaffa några hönor. Inte illa det heller!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar