En helt vanlig dag i februari

Tidig morgon med vacker soluppgång. DN´s korsord idag var tillägnat den samiska befolkningen med anledningen av samernas nationaldag i morgon. Grattis alla som känner att de vill fira det (jag gör det!). Korsordet löstes lätt och jag blev själv förvånad över hur mycket jag kunde om samiska föremål osv. Annat var det förra veckan! Jag har förträngt vad det handlade om då för det korsordet löste jag inte ens med hjälp av google!
Surdegen som sattes igång igår hade slagit i taket, eller rättare sagt i locket på burken och fallit ihop. Så, den fick lite mer mat och sedan
stå till sig ........                                                          
                                                                                   
..............under tiden som min bästa promenadkompis och jag gav oss iväg på en riktigt lång två-timmars-promenad i det fantastiska vår-vintervädret.










När man är ute med en hund och då särskilt med en hanhund, så får man ideligen stanna upp för att de ska kunna sniffa i sig alla fantastiska dofter och sedan markera revir. Då får man möjlighet att närmare studera både det ena och det andra. Idag var det bara trevliga saker jag kunde studera!



Snö på någon fröställning,......








en "slingrande orm" av is och vatten,......

och vackra mönster i en frusen vattenpöl.

Tack Bailey för det!







Hemkommen från skogen fick bröddegen röras ihop och sedan stå och jäsa tills vi kom hem från vår lunch på Hagabergs folkhögskola. Det är ett ställe jag varmt rekommenderar! Trevlig och lugn omgivning, mycket god mat och då framför allt ett dignande salladsbord som aldrig upprepar sig (eller i alla fall sällan), en salig blandning av lunchgäster (elever på skolan, konferensgäster, hantverkare, basketfolket, anställda och en och annan pensionär) och relativt billigt.









Vi hann även med en stund i trädgården, för vem behöver en resa till solen när man har en solstol och ett soldäck?











Nästan som kronan på verket av denna fina dag fick jag ett meddelande om att jag hade ett bokpaket att hämta ut på posten!
(Ja, Krister boken i mitten ska du få nästa gång jag kommer på besök. Både din och min favoritbild är med! Och tack för att du tog med mig till Lars Lerinmuséet i Karlstad)


Men böckerna får vänta till lite senare i kväll. Först skulle det bli odlingspremiär, trots vintervila i köksträdgården!

Tiden går så fort och snart blir det dags att sätta ut de små plantorna, först i växthuset under dagen och sen dygnet runt med en liten värmekälla i form av värmeljus och därefter ut i landen. Inte tomater och gurkor och paprika, men allt det andra!
Dagar som denna kliar det verkligen i fingrarna!


Men också en solig vinterdag blir lite kylig framåt eftermiddagen och då är det bra om det finns annat att förnöja sig med. Jodå, vantarna från Gudmundstjärn växer sakta men säkert! Det är andra paret jag stickar för jag tycker de är både så otroligt snygga och dessutom mycket varma trots att de inte är särskilt tjocka. Mjukt alpackagarn med dubbel tråd är förklaringen!


Sen var det då äntligen dags att stjälpa upp de färdigjästa bröden på en plåt och skjutsa in dem i ugnen. Detta moment har jag tidigare misslyckats med. All luft har gått ur brödet och då blir det bara platt och torrt och tråkigt. Men idag, idag gick det bra och en timme senare kunde jag, mycket stolt, ta ut två jättefina surdegsbröd. Tack Karin Johansson för detta superrecept!


Nu återstår matlagning och i kväll bjuds det en rätt som vi, i min familj, ofta åt på en jugoslavisk restaurang i Ulm (de två gånger per år vi var i "storstan" för att handla kläder), "Pilaff mit Huhn". Maken fick också smaka på denna rätt hösten 1967 och tyckte så mycket om den så den har lagats ett otal gånger sedan dess. Med tanke på den samiska nationaldagen i morgon borde det kanske ha varit toast med löjrom från Kalix, renstek eller åtminstone fjällröding och glass med hjortron till efterrätt. Men detta var inget huset förmådde idag. Det får det bli en annan dag! Pilaff mit Huhn är inte heller fy skam!

Resten av kvällen tillbringas med fötterna på pallen framför brasan och TV´n med katten (jag vet att det är en mycket suddig bild men försök själv att fotografera en nyfiken katt!) i knät. Undrar om jag kan knäcka någon av frågorna i "På spåret"? Vi såg ett par gamla avsnitt från förr i tiden och där kunde jag vartenda svar! Konstigt fenomen!!!

Detta blev sammanfattningen av en helt vanlig dag i februari. Jag känner mig väldigt tacksam för den!